kids | Lykkeliten

Villaliv, flaskpost och objektivstöld

Äntligen fick vi den efterlängtade sommarhelgen vi behövde.

Vi har andas saltluft, vi har solat och vi har badat (eller jag har doppat mig i det trettongradiga vattnet exakt två sekunder efter bastun) men visst räknas det, annat är det med mina avkommor och min äkta hälft som skriker så fort de nuddar stortån i havet, (må hända att de är lite bortskämda med fammo och faffas uppvärmda pool och tror att allt vatten skall vara lika varmt som hos dem.) Jag har dock försökt förklara att annat var det på min tid när vi nästan badade i minusgrader bara för att det hörde till när man var på villan, oavsett årstid.

Lilo Kay har njutit av villalivet, mommo, moffa och hundarna.

Sonny Lou och Juno Mae har fiskat hela helgen, både i havet och i badtunnor.

Hon som inte behöver mycket mera än en burk med maskar och jag förundras över att vi är släkt.

En liten sädesärla som bor under mamma och pappas villatak snodde mitt kameraobjektiv medan jag fotade ungarna. Sötare tjuv får man leta.

Där barnen är, där är hunden Smilla, i hopp om att de skall ge henne lite mat.

Sonny Lou som tillsammans med Robin hittade flaskpost när de gick runt holmen. Det bästa han vet är brev och skattkartor så gissa om han var nöjd när flaskan innehöll ett brev till honom.

Ifall någon känner igen er? (Sonny Lou undrar vem som skickat brevet)

Tack för en fantastisk helg och för ett fint avslut med grannarna och go´fika ♥

Nu väntar en hel veckas jobb för min del och jag vet inte riktigt hur jag skall fördela tiden rätt så att alla timmarna räcker till.

Ha en skön vecka!

Morsdag

När denna trio kommer och väcker mig med paket och frukost på säng då känns den galna natten med maratonamning väldigt avlägsen och kaffetåren med betoning på tåren väldigt nära.

Att mitt ansikte vittnar om för få sömntimmar och att min kropp värker av trötthet så känner jag mig ändå som världens lyckligaste människa.

Vad vore jag utan denna trion som bråkar om vem som får öppna paketen och nästan välter omkull frukostbrickan med kaffet i sängen. Och än en gång får jag skriva hur tacksam jag är idag, för mina egna barn men framför allt för att jag får vara barn till den mest underbaraste mamma i hela världen ♥

I ett av paketen från mina hjärtan låg ett vackert guldarmband från Edblad (någon som varit uppmärksam på vad jag önskat) ♥

Kram till er alla mammor där ute, ha en underbar dag!

Mammas kille

Idag känns det som lördag, bara för att Robin har haft ledigt och jag har gjort saker som jag annars bara kan göra på lördagar när han är hemma. Jag missade dessutom att Sonny Lou skulle till dagklubben på morgon och vi fick lite bråttom att äta frukost och byta om när Linnea knackade på dörren och undrade varför han inte kom ut till skjutsen som vanligt. Jag tror att jag är den mest förvirrade och glömska människan i hela världen.

Efter dagklubben åkte jag med Sonny Lou till frissan för att fixa till hans kalufs och rackarns så fin han blev i håret. Jag kan se honom växa lite, lite för varje dag och det är nästan så att jag fäller en tår för att han är så fin och en tår för att han växer så snabbt, mammas kille.

Finaste kalufsen fixade Johanna på Salong Uniq i Larsmo. Snabbt, snyggt och en super nöjd kille.

Nu är han och resten av familjen redo för kalas, själv sitter jag fortfarande okammad framför datorn och allt är sig likt.

Trevlig kväll till er!

Sömnlöst

För er som nyss har hittat hit och inte känner oss så väl så tänkte jag köra en kort presentation av oss och hur vårt liv ser ut för tillfället.

I vår familj är det jag och min man Robin, våra tre barn Sonny Lou 4 år, Juno Mae 2 år Lilo Kay 8 månader och en vän på fyra ben vid namn katten Bosse. Vi bor i ett stort hus, gillar att vara ute, vi hänger mycket tillsammans och vi vaknar klockan två på natten.

Vi vaknar klockan två på natten!!

Japp ni hörde rätt men igår tog vi ut en rejäl sovmorgon och vaknade klockan fyra.

Förstår ni om jag är ett vrak? Mera ett vrak än jag varit innan och det är inte lite må jag säga. Jag går och står i sömnen, jag kokar mat i sömnen, jag promenerar i sömnen och man kunde tro att det är en mardröm när jag står i pyjamasbyxor och drar en tjutande baby i vagnen klockan 06.00 för andra eller tredje gången på rad och någon där inne ropar att den har bajsat ner sig och en annan piper att mjölken inte rymdes i glaset samtidigt som katten Bosse stolt släpper ner dagens pipande frukost på mina fötter.

Det är vårt liv, just nu.

Hon som gör sitt yttersta för att mamma inte skall sova. När hon väl somnat tar syskonen över så att mammans sömntimmar i dygnet skall vara så minimal som möjligt.

Redo för attack ifall någon annan än mamma kommer för nära.

Den ljuvligaste ungen som finns, men som är så galet missnöjd och mammig just nu att vi alla håller på få lite fnatt. Är jag hemma kan jag inte lägga ner henne på golvet utan måste ha henne i famnen hela tiden och då skall vi bara pussas och kramas. Är Robin hemma med henne är hon nöjd och ligger glatt på golvet tillsammans med sina syskon.

Jag hade en plan idag att jag skulle åka bort över lördagen för att tanka lite, men nu känns den tanken ganska absurd och tror att jag nöjer mig med ett vanligt stadsbesök på sin höjd.

Jag har lite för få sömntimmar i dygnet men jag skulle aldrig byta bort en endaste dag av mitt liv ♥

Finaste klänningen har moster Bella köpt och tröjan stickade jag när det fanns tid för sån lyx.

Kram och sov gott alla ni som kan ♥

Fågelskrämma och vilda nätter

Med några nätter och dagar som inte går till historien som de bästa sedan jag blev trebarnsmamma säger jag ett trött hej här på bloggis, vi lever eller snarare barnen lever och jag går på en energi som egentligen inte finns.

Den här unga damen har skaffat sig dåliga vanor och festar loss hela nätterna, sen när hon tar igen sig några minuter tar syskonen vid och så fortsätter det hela nätter igenom tills de tillsammans tycker att mamma fått alldeles för mycket sömn och undrar irriterat varför frukosten dröjer, klockan är ju ändå 5.30.

Tacksamt det här med att vara mamma.

Typ så här känner jag mig idag fast jag ser tyvärr inte lika söt ut, snarare mer som bilden på Sonny Lous teckning som han så glatt gav till mig och sa att det här är du mamma och i nästa stund tänka om och säga nej förresten det är nog en fågelskrämma.

Skön dag alla vänner.

Ett par stycken

Idag har jag städat ut julen, så gott som. Endast stjärnorna är kvar i fönstren och de plockar jag bort efter helgen. Jag är ganska över hela julen nu och önskar mig krispiga vårbuketter med härliga pasteller och vill bara ha in vår i hela huset.

I samband med att jag städade tog jag tag i Lilo Kays skosamling och räknade alla hennes skor. Jag visste att hon hade många men inte hur många och jag hade lovat min äkta hälft att gå igenom alla par innan jag klickar hem ett par nya.

Jag hittade trettioettpar skor och den lilla är bara fyra månader gammal!! Sjukt, jag vet. Då har jag inte vågat kolla i lådan där jag förvarar vardagskor för jag antar att det kan ligga några par där också som hon kommer få ärva av storasyster.

Det här är skor som jag har köpt till henne och som hon har fått ärva av storasyster och alla par kan hon använda inom detta år.

Ännu är hennes Hunter några nummer för stora men till sommaren och hösten borde de sitta fint.

Jag skäms, lite iallafall.

Och jag låter bli att klicka hem ett par nya till henne, det har jag lovat, (åtminstone månaden ut.)

Julänglar

Sådär ja, nu bjuder jag på de sista jul bilderna för den här gången och skulle det inte vara för barnen tror jag att allt hade åkt ut redan idag, pyntet alltså. Kanske jag orkar hålla ut till det nya året men efter det åker allt så lång in i skåpet som möjligt.

Här kommer några grumliga bilder från julen på de finaste julänglarna jag vet och så fortätter vi lata oss med att göra absolut ingenting nödvändigt, för har vi jullov så har vi, fast vi egentligen har lov mest hela året.

Med änglavingar blir man väl lite mera änglalik eller?!

Ha det nu så fint alla fina ♥

En dag med trion

En mysig dag med min trio.

Vi har pysslat, kokat julgodis och hängt ute (kameran fick följa med oss på promenaden likaså katten Bosse). Vart vi än går följer Bosse med oss och jag är så rädd att han skall komma bort eller springa över vägen när det kommer bilar men det går inte att föra hem honom han kommer med ändå.

Lillan trivs i vagnen om hon får se vad som händer, nu är hon i en lite svår period när hon ännu behöver liggdelen men är för nyfiken att ligga när hon är vaken. Jag har bullat upp med en massa filtar bakom ryggen så att hon också får vara med oss den korta stund hon är vaken.

Än finns hennes overall från Wheat kvar i några storlekar, nu till nedsatt pris och hittas HÄR (adlink)

Sonny Lou är så duktig, han skjutsar Juno Mae på stora sparken alltid lika nöjd och glad säger han: Mamma det går nog bra, jag orkar för jag är en stor pojke nu.

Vet ni att det värker i hjärtat av kärlek när jag tittar på min fina trio.

Och ibland vill jag bara äta upp, go´ungen ♥

Fin kväll till er!

Några koppar kaffe senare

Att starta en ny vecka med rådgivningsbesök och några timmars nattsömn.

Vi hade en tvåårskontroll för Juno Mae i morse men åkte alla eftersom jag inte hade någon barnvakt till Sonny Lou och Lilo Kay. Jag var lite orolig innan hur det skulle gå för henne men hon skötte sig exemplariskt och var super duktig. Hon klarar det mesta och är ganska tidig för sin ålder, inget jag själv har tänkt så mycket på eftersom vi ser henne utvecklas hela tiden men under kontrollen så blev det ganska tydligt. Jag tänker att hennes envishet och starka vilja har en stor del i hennes utveckling och ibland kan jag inte låta bli att tänka några år framåt och undra vad månne det bli av denna tjej.

Sånt jag funderar på en måndag eftermiddag när jag hinkat i mig några koppar kaffe för att hålla mig vaken medan jag drar vagnen inomhus (en grej jag lovat mig själv att aldrig göra) med en liten i som hållit mig vaken hela natten. Hon somnar och så skriker hon efter fem minuter, för handen mot örat och har ont någonstans. Hon har också blivit lite snuvig så jag hoppas verkligen att hon inte har fått öroninflammation.

Nu önskar jag inget hellre än en lur på soffan men det stannar nog tyvärr bara vid en önskning och så hoppas jag att den lilla åtminstone skulle få sig lite sömn.

Där Piff är, där är Puff.

Det Puff gör, det gör Piff.

Och allt är som det ska på våran gård.

Mörkret och solskenshumör

Huj, huj detta mörker.

Det är mörkt när vi vaknar och det är mörk när vi går och lägger oss. Jag brukar faktiskt inte klaga på vintern för jag gillar ju ändå att vi har fyra olika årstider och jag tycker faktiskt vintern är rätt så mysigt till en viss gräns, men mörkret, huj, huj, det kan faktiskt göra mig lite knäpp.

Men vilken tur att jag har mina solstrålar som lyser upp hemmet.

Lilla Lotta i trappan, hon är som vädret hos oss.

Tvära kast.

Som hon förgyller våra dagar. Igår sa hon att Robin skulle gå ut för det var hennes hus och idag ville hon flytta till skolan. Jag undrar när den dagen kommer som hon gör det på riktigt, alltså flyttar.

Jag vill inte. Aldrig någonsin.

Vilken tur att det är vi som ännu får bestämma och jag hoppas att det dröjer tills den dagen. Det om det, ikväll skall vi iväg på julgröt, bara Robin, jag och Lilo Kay och det skall bli riktigt skönt att få andas lite frisk luft mellan varven.

Hoppas ni också får en riktigt fin dag!

Kram ♥

VICTORIA SNELLMAN

I ett gammalt hus från 1700-talet bor jag tillsammans med min man Robin och våra tre barn Sonny Lou, Juno Mae och Lilo Kay. Jag jobbar som mönsterskapare och driver företaget och webshopen Lykkeliten där jag säljer mina mönster, produkter och barnkläder. Här delar jag med mig av det som är vackert i min vardag. Min passion för stickning och inredning, trender och mina underbara barn..

Läs mera om mig HÄR.