Denna helg har verkligen susat iväg och i lördags gjorde vi ett stadsbesök hela familjen eftersom det var en hel massa grejer som vi behövde och det enda som vi kom hem med många timmar senare var mat i magen, och jag undrar: Vad hinner man med när det känns som att man har hundra ungar som alla vill olika saker och någon ingenting annat än att sätta sig på tvären? 

Det tar minst hundra år tills nästa gång igen. Jag lovar!!

Idag har jag haft en hejdundrande huvudvärk och massor av jobb och här sitter jag nu och vakar in den nya veckan med lika mycket jobb och lika mycket huvudvärk kvar och jag tänker hur lyckligt lottad jag är som har de finaste leopardungarna och det bästa jobbet i hela världen. Det om något är en välsignelse.

Kram och godnatt ♥