För två veckor sedan landande en älskad skatt på Amanda och Franks farstubro och igår kom skatten hem till oss så att jag fick ta lite bilder av honom.

Att jag blir alldeles knäsvag och varm varje gång jag ser honom förstår ni säkert och dessutom har han stulit en bit av mångas hjärtan och så även mitt.

Så liten, så älskad och så underbart ljuvlig ♥

 

Är det sant att jag håller ett barn på min arm

och ser mig själv i dess blick,

att fjädrarna gnistra och jorden är varm

och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år, 

vem är jag, vad bär jag för namn?

Du skrattande knyte med solblekt hår,

hur fick jag dig i min famn?

 

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.

Var har jag varit förut?

Jag väntade visst i millioner år

på denna enda minut.

Eric Lindorm