Mammig busunge
Det har ekat lite tyst såhär i början på det nya året men vi tar nog igen oss har jag tänkt, dock har det varit ganska fullt ös och när barnen har gått och lagt sig om kvällarna så har jag och Hanna dragit iväg på ett träningspass, när jag annars brukar blogga eller sticka. Min kropp måste hålla ett bra tag till, det är min tanke iallafall och för att jag skall kunna jobba med det jag gör idag så behöver jag ta hand om den lite bättre än vad jag har gjort de senaste fem åren.
I onsdags var vi med Lilo Kay till Vasa för att kolla upp hennes ögon. Jag var först lite skeptiskt till att åka dit igen eftersom hennes skevning har blivit betydligt bättre och hon skevar bara i vissa lägen men vi åkte iallafall och den lilla stund som ögonläkaren hann undersöka henne innan hon knep i hop allt vad hon orkade så såg han att hon inte ser som hon borde till båda sidorna.
Min magkänsla har sagt samma sak redan från att hon var liten baby men jag fick ingen respons för det när vi var med henne första gången till ögonläkaren.
Nu efter vårt läkarebesök i onsdags så har pusselbitar fallit på plats och vi kan tydligt se när hon skevar och förstå varför. Dock måste vi vänta ett halvtår till nästa undersökning och hoppas att hon är lite mera samarbetsvillig då. Busunge, det är vad hon är och en väldigt mammig busunge dessutom. Inte mig emot dock, men när mina två andra busungar också vill vara mammiga då markerar hon ganska tydligt äganderätten och jag tror jag vet vem som kommer att bossa i huset framöver.