Nu är det inte länge kvar till jul och aldrig förr har jag känt mig så oförberedd, inte för att jag egentligen behöver mera förberedelser men jag brukar känna av adventstiden mera än så här.

Julen kommer oavsett om jag är förberedd eller ej och för mig handlar julen om så mycket mera än  julklappar och jag insåg igår att jag glömt att tända tredje ljuset i adventsstaken. (Dock är ju mitt minne lika långt som en gulfisk så det är ju inte så konstigt)

Lite julstämning fick jag trots allt när vi var på söndagsskoljulfest igår men lillans dåliga nätter och mellanbarnets trots gjorde sig påmind senare på kvällen istället och jag hade ett av de värsta migränanfallen jag någonsin haft.

Nu sitter jag med en stor kopp kaffe i hopp om att jag skall börja känna mig lite piggare och att det lilla barnet skall komma till ro. Brödsmulor på köksbänken vittnar om en stressigare morgon med en miljon utbrott innan vi kom oss iväg till parken, jag till tandläkaren och Lilo Kay till mormor.

img_9509

Hon som är på väg bort, min lilla fashionista med sin älskade docka som har fått stå ut med många utbrott och därför saknar sin arm.

Fara till bellas, vill inte vara hemma!!

Ja, vad säger man, kan inte säga annat än älskar dig lilla gumman. Precis de orden jag sa innan hon åkte till moster bellas i fredags och hon svarade med djup inlevelse tillbaka: Och jag älskar inte dig.

Sånt hos oss och som jag älskar henne, långt mera än möjligt även om kärleken ibland är lite bristfällig och obesvarad. 

Hoppas ni får en fin start på julveckan.