Jag är hopplös
På riktigt så är jag inte så bra på detta just nu, men på något sätt så känner jag att allt har sin tid och denna höst är allting nytt för oss alla. Vi har nya rutiner och ännu är jag i stadiet där jag försöker lära mig allt och ni skall veta att jag suger på väldigt många saker. Som tex idag när jag skickade mina barn till förskola och dagklubb i spöregn utan regnkläder fast jag själv hade varit ute på morgonen och var dyngsur när jag kom in, ändå slog det mig inte att det regnade där ute.
Det var också ett under att jag kom ihåg barnens matsäck idag fast Robin påminde mig det sista han gjorde igårkväll. Att jag sen åkte fram och tillbaka till förskolan några varv när jag skulle hämta dit hans regnoverall är en annan sak och ibland kan man ju bara undra på vilken planet jag befinner mig på. Jag är verkligen hopplös på det mesta men ändå på något sätt har vi klarat oss hittills utan att Sonny Lou har hittat en strumpa i sin matlåda istället för mellanmål. Det är alltid något.
Så att, bloggen är lite lidande för tillfället men jag gör mitt bästa för att bli bättre, så tack till er för att ni står ut med mig och kikar in här titt som tätt fast det är lite glest mellan raderna.
Jag måste ju ändå visa mitt senaste mönster, ni som inte redan har sett den på instagram @victoriasnellman där jag har lagt upp den. My Chunky Sweater heter den och finns redan som mönster på norska och svenska.
Tröjan kan man sticka på en helg om man så vill, på stickor nr 10 går det väldigt snabbt skall jag tala om och dessutom händer det något hela tiden i mönstret så det blir aldrig riktigt tråkigt. Jag har stickat den med två trådar från Sandnes Kos mitt favvogarn (samma som Pappas Isbjörnströja och Sonny Lou Sweatern är stickad i), dessutom är den helt monteringsfri så det enda man behöver göra när man är klar är att fästa några trådar. Bättre kan det inte bli. Nu har ni helgens projekt framför er och ni hittar mönstret här!
Kram och må så gott!
