När bilder säger allt
Att få till fina bilder när alla är nöjda är inte alltid det lättaste, ibland lyckas det, ibland inte. Självklart var jag framme med kameran under Lilo Kays dopdag för att få bilder av barnen tillsammans, finklädda och kammade.
Jag tänkte mig riktigt idylliska sådana.
En bild lyckades jag få av barnen tillsammans men det räcker med en. Den säger mera än tusen ord ♥
Hon som är nöjd och glad oavsett vad som än händer ♥
Sedan går det överstyr och det är då det blir lite mera vi. På riktigt.
Jag står där med kameran och försöker få bra bilder och ingen vill samarbeta, då känner jag mest frustration.
Nu skrattar jag och känner lycka, tänk vilken lycka att den här trion är min. Jag behöver påminnas om det varje dag, när de stora barnen är två mot mig, hela tiden, och jag har ingen chans i världen att komma igenom det bandet. Syskonbandet.
Det är livet, det riktiga livet.
Tänk vilken lycka att det har varandra och att jag får vara trions mamma ♥
Det är väl det här vi har framför oss när jag tänkte försöka få några julkortsbilder på barnen under veckoslutet…. Hjälp! Den äldre kan man ju eventuellt muta lite, men Lillasyster, not so much! Så söta små du har <3
Oo, jag blir alldeles svettig vid blotta tanken på julkort med dessa! ? Hos oss går det inte att muta någon längre!
Lycka till med julkorten på lördag och det behövs egentligen bara en bra bild ?
Det är ju alltid roligt att få till den perfekta bilden men ju fler som ska forograferas på samma gång desto svårare blir uppdraget. Sist och slutligen är det inte den mest perfekta bilden som gläder mest i längden. De här mindre perfekta bilderna kommer att bli roligare för varje år som går.
Så är det och det är ju mera verklighet, jag önskat bara att jag vore bättre på att filma barnen för man glömmer så snabbt! ❤️