Ibland kommer det tankar över mig, eller rätt så ofta faktiskt, varför jag bloggar. Är det ens någon som vill se mina inlägg.

Jag har flera gånger övervägt att sluta, dels för att det tar väldigt mycket tid och sällan vet jag om det gillas vad jag gör eller inte. Visst ser jag att min statistik hela tiden ökar men vem är det som läser? Kan jag inspirera? Vem vill nu se en ny stickad klänning till Juno Mae eller mitt kök?

Jag kräver ingenting av er läsare men ibland skulle det vara roligt att få lite respons på det jag gör, eller söker jag då bekräftelse? Vad säger jantelagen? Har jag för städat i mitt kök lägger jag då dåligt samvete hos andra mammor? Men har jag för stökigt och snuskigt vem vill då läsa en inspirationsblogg? Skryter jag nu igen när jag postar mitt vardagsrum en fredag, eller när jag visar skorna jag köpt till Sonny Lou? Måste jag ha dåligt samvete för att jag hinner sticka när barnen sover eller borde jag hellre vara lite halv lat och inte göra något alls?

Vad jag vill med min blogg är att kunna inspirera och inte på något sätt lägga dåligt samvete för att jag oftast bara visar det fina i vardagen. Alla är vi olika och prioriterar olika saker i livet, jag gör det jag är bra på och det som får mig att må bra och jag hoppas att jag med min blogg skall kunna inspirera dig för det ger mig så mycket.

Vad jag vill med detta inlägg är att säga hur glad jag blev igår när jag loggade in och såg en väldigt fin kommentar som fick mig tårögd. Jag känner att jag vill visa en del av den fina kommentaren som gjorde min dag och som också gav mig något konkret av vad ni önskar.

Jag är grymt imponerad av alla dina fina alster, och du har verkligen inspirerat många många kvinnor åtminstone här i Larsmo.  Nästan alltid när jag träffat andra mammor denna höst har någon berättat att de börjat sticka något fast de inte tidigare stickat… eller ens kunnat sticka. Och ofta nämns lykkeliten som stor inspirationskälla!

Vill ge dig ett önskemål här med detsamma, från oss som inte är lika vana och flinka ännu…
Vi önskar blogginlägg, som en form av stickskola, typ… Hur gör du? Ja menar allt från hur man fäster en tråd snyggt, hur man syr ihop… Börjar man alltid med att lyfta första maskan på ett varv? …Till blockning… Ska man göra det? Gör du det? Och hur i hela världen gör man då?
Bara önskemål förstås och inget måste, du bestämmer själv om din blogg! Ljuvlig är den iaf och det tackar vi så jättemycket för! Och så håller vi tummar och tår för att du blir nominerad!
Hälsningar från en annan mamma som du verkligen inspirerat.

Det är detta som varit min önskan med lykkeliten hela tiden oavsett om jag fortsätter att blogga eller inte. Nu kan jag fortsätta “måra å på” och jag önskar att ni säger till om det är något som ni gärna vill se eller på något sätt ha hjälp med.

Jag skall försöka mitt bästa för att fixa några inlägg i form av stickskola här på bloggen, eller varför inte någon form av stickcafé? Det hade varit roligt.

duvi_160902-1_0677_sv_webb

Det var mina tankar denna fredag men glöm inte bort att ge varandra beröm och strunta i jantelagen. Du är bra som du är och på det du gör 

Kram!