Igår var det en dag med en massa känslor eller egentligen hela veckan har känslorna legat på ytan och jag har haft flera sömnlösa nätter.

Efter att vi fick Sonny Lou och när jag blev mamma så har jag fått ta tillbaka så mycket som jag tänkte innan vi hade barn. På gott och ont. Några av de sakerna som jag aldrig trodde att jag skulle bli som mamma kom redan på bb och sen har det bara fortsatt. En sak jag inte trodde skulle drabba mig var de otroligt starka känslorna inombords när jag lämnat ifrån mig mina barn och jag har märkt att jag hellre stannar hemma så länge det bara går för att undvika skötare även om jag vet att det också går bra. 

Igår var alltså en sådan dag eller ett nytt kapitel i Sonny Lous liv när jag med en stor klump i halsen körde honom till hans första dag i dagklubben. Vad hände här, han kom ju nyss ut!?  Nu kommer han att vara två dagar i veckan tre timmar per dag i dagklubben och det var minst sagt en hel storm inom mig när jag lämnade honom där en liten stund för att sedan komma tillbaka och titta hur det gick. 

Nu är det en ny tid i våra liv och fortare än jag tror kommer dagen när jag står och vinkar av honom på perrongen för ännu ett nytt kapitel i livet – armén!! 

Men nu njuter jag för att jag får ha mina barn hemma och för att Sonny Lou faktiskt också får se något annat än sin mamma och sina småsystrar varje dag.

Allt ha sin tid.

IMG_9366 (1)